"all architecture is based on prediction, and all predictions are wrong" - Stewart Brand
"Arkitektur borde till sin natur vara föränderlig och ett tillfälligt fenomen. Själv tycker jag det är outhärdligt att en byggnad kan stå i flera hundra år oförändrad. För mig skall formen på arkitktur vara ofullbordad och synkroniserad med naturen de urbana rummen." - Intervju med Toyo Ito
Ito tycker alltså inte om statisk arkitektur. Har han genom sin storhet blivit sin egen fiende? När han ritar ett bibliotek blir det efter sista lagda stenen omedelbart kulturminnesmärkt. Man gör knappast vad man vill med en byggnad av Toyo Ito.
Daniels föräldrar köpte sitt typhus i Hjo 1978. Så gjorde också en mängd andra, moderna småbarnsföräldrar. Huset hade en grundform, till detta hade de valt vissa ytskikt, mellanväggar etc. för att passa det liv som skulle levas. Längs samma gata sattes träreglar, gipsskivor och fasadtegel ihop till nio likadana hus. 33 år har gått sen inflyttning. En teglad altan, ett dubbelt så stort garage, en jordkällare, en snickarbod, ett cykelskjul, ett sadeltak över garaget, sandlådor och gungställningar som kommit och gått, fruktträd, rabatter, plattläggningar, ett växthus, trädgårdsland och ett tak över entrén. Listan på ingrepp i ursprungsversionen kan göras lång. Lika lång tycks listan över arkitekter som försökt tygla och tolka föränderlighetens dynamik vara. Erik Fribergers däckhus i Göteborg (för att ta ett exempel) består av parkeringsdäck indelade i tomter på vilka hemmen (fristående radhus) ständigt skulle förändras i takt med att nya brukare dök upp. Byggrätterna nyttjades från början till max och har därefter inte byggts om...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar